etthundratjugonio

De sista fyra dagarna har varit riktigt tunga. Har inte kunnat tänka en klar tanke. Våra barndomsminnen och tanken på det som har hänt är det enda som finns i mitt huvud. Det är helt ofattbart och fruktansvärt. Att åka tåg eller att vistas på en järnvägsstation var no big deal förut men nu plågar det mig. Bara att se ett tågräls ger mig gråten i halsen. Går inte en sekund utan att jag tänker på dig.

Du hade bestämt dig och du är i himlen nu, det vet jag.

Vila I Frid Henrik Lindberg

etthundratjugoåtta


etthundratjugosju

Ett halvår idag! :)


etthundratjugosex

http://www.menskopp.se/

Smart!

RSS 2.0